tungt, tungt

Livet har utmanat mig rejält nu sista dagarna. Håller på att flytta, så har burit mycket, slängt grejer och så vidare.. Så var jag också lite korkad och gick på fest i helgen. Dagen efter börjar jag hosta, och hosta och hosta. Resultatet: förkyld, feber och ändå en massa kvar att bära..

Så flytt och att vara sjuk kanske inte är helt ovanligt, men det är inte lätt. Så hade jag tänkt skaffa trådlöst internet så allt skulle flyta på bra under flytten... det gjorde jag och nu blir jag utloggad var 3:e minut.. Dessutom: och nu kommer gräddet på moset: jag har skapat två grupper på Facebook: "Tankens Kraft" och "Ett lättare liv" - jag älskar dom grupperna. Dom hjälper mig att sitta ned och skriva, och jag får så mycket positiv feedback från människor som blir hjälpta.. Underbart.. var det.. för vips så blev mitt konto avaktiverat i helgen. Vet ej varför. Och när något ligger dött så kommer insekterna fram.. även på facebook. Dom tog över grupperna - ingen aning hur - och ändrar namn och skojar.. men inte så trevligt skoj alls. Och långt ifrån sådant jag står för. Så nu helt plötsligt hade jag 2 grupper med totalt 2100 personer som fick brev med obcena saker och där mitt namn fanns med.. myycket tungt.

Så jag tog en lång promenad på det lokala mini-berget.. strosade i gräset och försökte undvika trampa ihjäl sniglarna som bor där medan jag brottade med känslorna. En god vän ringde men jag varken orkade eller ville prata med henne. Hon fick mig nästan att gråta och jag avskyr att göra det.. speciellt i telefonen. Och där på berget sa det plötsligt krasch under min fotsula: jag hade krossat en snigel! Och medan den vred sig i dödskramper kom mina tårar. Låter som ett vrak och det kanske jag är, men så var min gårdag..

När jag lugnat mig lite dök det upp en god ängel på höger axel: "släpp det Marcus, lägg din energi på positiva saker. Du lär dig av det här". På vänster axel: djävuls-Marcus: "jaja blä blä släpp hit och släpp dit. Leta upp dom och släpp något hårt i huvudet på dom".
Och lilla mini-djävul-jag är ganska stark ibland.. men denna gång fick han mig bara till att ta några extra groggar för att lugna nerverna.. Och nu är det den goda ängeln som styr igen. Jag släpper det, tror jag lärt mig något.. ska ha fler administratörer, och ha extra konton.. Ja, ni läser rätt. Jag vet att man inte får det, men tänker göra det ändå. Dom där som vill roa sig på andras bekostnad för göra det någon annanstans.. inte med mina vänner.

Så här sitter jag nu: sjuk, slutkörd av flytten, utan grupper och med ett krångland internet. Tack Gud för dessa härliga övningar du ger mig. Övningar och utmaingar. Han tyckte väl att jag var redo för det. Gud / universum / vår egen buddha-natur / välden ger oss bara sådant vi klarar av.. och dom förväntar sig att vi ska klara mycket.

Tack för att ni lyssnar..
Leta reda på mig på FB och gå med i dom nya grupperna.. hjälp mig att bygga dom..

kram vänner!

Sanndrömmar, mardrömmar och nakendrömmar

Jag vaknar 04.00 varje natt. Inte av drömmar eller av någon speciell orsak. Jag bara vaknar. Ofta är jag uppe en liten stund och tittar på någon film eller surfar lite på nätet. Så somnar jag om efter 10-30 minuter. En tycker att det låter jobbigt, men det är det faktiskt inte. Det bara är så.

Men inatt vaknade jag med huvudet fyllt av fashinerande drömmar. Det var några jag kände - inte som jag känner i mitt vakna liv - som skulle gifta sig. Dom hade bestämt det dagen innan, och lät allt övergå till catering mm.. inte behöver man planera något längre tid menade dom, och jag kommer ihåg att jag tyckte det var fashinerande. Ett stort bröllop med många gäster men dom började planera och bestämma mat mm dagen innan. Jag jagade en scorpion i deras bassäng, och försökte sedan klura ut hur jag kunde fylla garagetaket med vatten så det skulle bli en bassäng. Vet ej om jag fick till det eller inte, men så skulle jag helt plötsligt hålla tal på bröllopet och precis när jag började blev jag avbryten för någon tyckte jag var långtråkig. Jag bara flöt med i drömmen, och blev varken ledsen, arg eller generad.

Kan någon vara snäll och tolka den åt mig för jag fattar ingenting!

Så håller jag på att flytta. Tack gode gud för tonåringars starka armar och Q8 lastbilsuthyrning. Nu sitter jag på golvet här i min nästan tomma "gamla" lägenhet. Imorgon har väggarna en annan färg. Har inte bara hunnit med flytten utan har också hunnit lägga in sommarens kurser på facebook: kurserna är minst lika trevliga för mig som för deltagarna.. När jag har sommaren KBT / Tankens kraftkurs så blir jag påmind och inspirerad att arbeta ännu mer med mina tankar.. Så leder jag Optimalt liv - tankens kraft, mindfulness och tid att låta kroppen komma i form med qigong, yoga och massage.. Hmm fast jag får ju ingen massage själv.. det är ju synd, men många av de fysiska övningar och mindfulness kan jag delvis göra själv.. inte alls dumt. Så slutligen då Rosenretreat i början av augusti.. Mindfulness, tanketransformation, kroppsinriktad terapi och regressioner.. Ja, så är min sommar gjord.. förutom på en punkt: ska själv iväg och gå en kurs.. ett yogaretreat. Kan ju inte säga att jag klagar på mitt jobb.. inte ofta iallafall!

Universala Beställningar

07.35 Tisdag morgon. Var trött sedan helgen och hade nog däckat tiiiidigt i söndags, men en god vän till mig mår inte alls bra. Starka känslor som fort går upp och ned, självmordstankar.. och försök.. Så jag blev uppe i telefon. Det händer sällan, för även när vänner mår dåligt brukar jag koppla på terapeut-jaget och hålla en viss distans. Det är ändå dom själva som måste ta sig ur det. Jag kan erbjuda verktyg men det är dom som ska använda det. Men den här vännen är också en ganska nära släkting.

Allt det här ledde förstås till att jag var helt slut igår. Konstigt nog var känslorna av glädje och välbefinnande höga hela tiden. På kvällen hade jag stark yrsel och frös som en hund, men det tog ändå inte ned mig. Konstigt. Som att vara förälskad. Men jag lutar åt att det handlar om dom övningar jag lärde ut - och tränade på själv - i helgens kurs i Rosenberöring . En övning där man tar fram positiva minnen och förstärker dom. Får dom att sprida sig i de kognitiva neurala nätverken i hjärnan. Kanske ska döpa om dom till "förälskelse-övningen". Trots bra humör somnade jag 18.00, sov 2 tim, väcktes av min son Edvin som tyckte det fick vara nog nu.. Men fortsatte sova lite senare när jag gett honom mat, kärlek och en godnattsaga..

Så nu är jag pigg och glad. Känner en stark lust att ta tag i min fysiska form.. Just nu är det för mycket rundande kanter. Som jag skrev tidigare har jag periodvis visualiserat mig en bättre form och mer energi, men det har varit väldigt sporadiskt. Hela mitt jag har inte varit med i det projektet.. men nu känns det kraftfullt. Så jag har börjat dagen med en nyttig kalorisnål frukost (hade en sådan där måltids-ersättnings-grej hemma), ska göra mina armhävningar nu.. och har förstås gjort en beställning från universum.. tycker att mitt undermedvetna kan underlätta för mig och försöker skapa en förväntan på att vilja träna, äta rätt.. Om det lyckas startar en kedjereaktion, omedveten självuppfyllande profetia.. Det får jag förklara mer senare.

Men summa summarum: ingen diet, inga viktväktare och inget annat "yttre" utan jag ska bara repetera en inre bild av mig själv när jag tränar, är i form och äter bra. Så får vi se hur detta går.. hur länge inspirationen håller i sig!

Vad kan jag säga.. livet känns jävligt bra!

En KBT vecka

Så var det gjort. En maratonvecka med först 5 dagars undervisning av KognitivBeteendeTerapi. Intensivt, personligt, egen utveckling som går hand i hand med utveckling av terapeutiska färdigheter. Det var en perfekt grupp med människor med olika bakgrund, olika kunskaper och olika inre sanningar. Då blir det bra dynamik, bra inlärning och .. ja.. allt blir bra.

Något nytt hände denna gång. Återigen hade jag bjudit in flera långväga gäster att bo hos mig. Det är spännande att komma folk så nära under en vecka. Men denna gång hände något mer. Jag kom närmare dom alla än jag gjort tidigare. Dom brukar alltid ha en bra gemenskap och det blir många tårar när dom skiljs åt. Band skapas som varar livet ut. Men denna gången kände jag mig delaktig i gemenskapen. Kan det vara så att min visualisering på den fronten gett resultat? Jag har visualiserat mer pengar och fått det. Mer resor och fått det. Mer kunder och fler som läser mina små kbt-brev.. och fått det. Men vänner har jag visualieserat lika spontant och oregelbundet som att jag ska träna och ta bättre hand om mig själv. Men där har också samma känsla funnits. En känsla eller en tanke som undrar: vill du verkligen det Marcus? Vill du verkligen ha mer nära relationer med vänner? Du har ju klarat dig bra förut? Vill du verkligen ta bättre hand om dig? Är livet värt att dra ut på eller ska vi slänga oss utför branten utan bromsar och njuta av färden?
För mig har det funnits frågetecken. Myten om att ju längre man lever desto lyckligare är man.. är något jag inte köpt än. Men den gemenskapen som funnits i veckan har inneburit en lycka. Att vara nära utan att det är sexuellt. Att bara slappna av på insida och utsida och vara. Och ja, jag har kunnat gjort det, fastän jag varit deras lärare dagtid.

Det är som forskningen säger: lycka kommer av mening, social gemenskap, att röra på sig då och då och vara aktiv. Inte från stora rikedomar, häftiga upplevelser då och då eller karriär. Det är en illusion. Något samhället vill att vi ska tro, för det får dom ekonomiska kugghjulen att rulla på smidigare.

Höjdpunkten var torsdagskvällen. Dom lagade Thaigryta (grönsaker, kyckling, cocosmjölk och sådan där röd het röra från liten burk) och bjöd på vin. Jag bjöd på shots med Baleys och Sambuca. Sådan där som man häller i Sambuca (söt, stark lakritssmak) först och sedan Baleys med en sked så det inte blandas. Riktigt trevligt med många bra samtal.

Men maratonveckan var inte över på fredag utan helgen fortsatte med Rosenberöring. Ännu en grupp, mindfulness, livstema, djupgående analys av psykets dunkla vrår och så beröring som hjälper till att slappna av och öppna upp. Härlig stämning och en hel del mystik. Vad hittar vi när man gräver djupt? Jag fick själv tillfälle att öva tanketransformation och det gav mig en hel del energi.

En undring jag fick med mig från veckan.. Behöver man en partner och den sortens kärlek när man får i massor av vänner OCH har en bra gemenskap? Jag är inte helt säker på den saken. Men åt andra sidan fick jag väldigt mycket härlig bekräftelse och omtanke och det får man ju inte alltid av sina vänner..

Så planeras det redan för en ny KBT vecka i juli.. en extra - det gillar jag.

Önskar er alla en riktigt bra vecka!!

Kurs i KognitivBeteendeTerapi

Första dagen på min 5dagarskurs i KBT. Och första grundkursen i den nya lokalen som bööörjar se ganska ok ut. Nästan som en riktig kurslokal. Efter några timmars prat om tankens kraft, målfokusering och kbt-tekniker lyckas jag inspirera mig själv.. Förhoppsningvis några till. Joo jag tror det. Men jag hade kul iallafall och glada tillrop hördes när deltagare fick aha-upplevelser. Jag älskar verkligen mitt jobb. Det må vara ett slit när man är egen företagare - en månad av lite energi märks inte i plånbok när du är anställd, men som egen.. ja då blir det vatten och bröd. Kanske lite ärtsoppa om du haft bra månader och lagt undan. Nu går det väl ingen nöd på mig, men även om det skulle göra det.. så är det värt dom där minerna när folk börjar förstå att dom faktiskt kan få vad dom drömmer om.

Ingen sådan där pyramidspelsmiljonärgrej, eller nätverksmarknadsföring som man visserligen kan göra myycket pengar på men där dom nästan alltid får det att låta enkelt.. som om kunderna skulle komma springande.. Ingen lotto med obefintliga chanser att vinna, ingen frälsningslära.. Bara vetenskaplig kognitiv psykologi som kan ge oss väldigt väldigt mycket av vad vi vill ha. Inte allt. Men det är som en lott där man vinner 8 av 10 gånger. Därför att vi formar vår värld med tanken.

Även fast jag har mycket i mitt liv som inte är som jag vill det.. så vet jag att det handlar om mina föreställningar. Det är jag som skapat både dom bra och dåliga sakerna i mitt liv. . Tja det mesta av det. Att sinnesstämningen sjunker på grund av kemiska aspekter kan jag fan inte göra mycket åt, men hur jag hanterar det.. och det har ändå gett mig så mycket. Men summa kardemumma är att jag ser vad jag gör, och vet hur jag ska göra något åt det.. resten är ju mitt val, eller hur?

Nu ska jag ta mig i kragen och visualisera det jag brukar vara dålig på.. kärlek, härliga relationer och att stanna kvar i dom känslor jag tycker är som jobbigast. Varför är jag dålig på det? Ja du.. kära läsare.. det är en sak mellan mig och min icke-existerande terapeut..men du kanske kan klura ut det.

Ont i håret

Ute på krogen: redbull & absolut vodka, cider och bjuder förstås kompisarna. Resultatet är grymt ont i håret idag. Hade inga värktabletter hemma heller. Tänker jag är en dålig förebild för mina elever. Jag ska ju tillämpa tankens kraft.. men en annan del av mig säger: vaddå du visar ju att du är en vanliga människa precis som dom? Ja. Så fortsätter det så.

Ska lägga mig på min spikmatta och visualisera glädje, fina relationer och upplevelser.. Skapa mig mer av sådant jag vill ha. Inte skapa mig mer ont i håret. När man visualiserar påverkar man sitt eget undermedvetna. Det gör vi ju hela tiden eftersom vi har tankar (medvetna eller omedvetna) hela tiden. Men med visualisering kan vi välja vad vi vill fylla våra liv med. Vi alla har ju olika mycket att brottas med.. rester från föräldrars kritik och fylleslagsmål.. Neurologiska hinder. Jag har en del neurologiska problem.. Liknande ADHD. Men det tänker jag inte ta nu. Kan inte vara bakis och tänka på mitt handikapp. Någon motta från det vara.

Imorgon ska jag leda KBT-kurs. Spännande, spännande, spännande..

Halv fem och fredag eftermiddag. Varit hemma idag med sjuk son, ska göra mig i ordning för att hämta dottern. Min barnhelg. Trots att lägenheten ser bättre ut än på länge är det bästa ordet för att beskriva den: kaos. Dålig på att plocka undan efter mig och ska flytta. Dubbelt kaos. Att dagarna varit fulla med möten och kvällarna ägnats åt individuell handledning av blivande terapeuter, samt en och annan terapisession över telefon. Givande, men vart har mitt liv tagit vägen? Eller vänta.. kanske aldrig haft något liv..

Jag är bra på att hjälpa andra. Vet att det är många som säger det och det dom flesta menar är att dom är bra på att ge råd. Råd hjälper sällan. Har inte du fått en miljon råd om att sluta röka, lyssna bättre, byta jobb, byta partner, studera mer eller idrotta mer? Alla har fått det - man gör det nästan aldrig - och ändå tror folk att råd fungerar. Som terapeut ställer jag frågor. Och jag är bra på det. Det innebär inte att man är bra på att hjälpa sig själv. Även doktorer blir sjuka. Terapeuter har kriser.

Karriären går bra, barnen mår bra och fungerar bra i skolan. Mitt privatliv är en katastrof. Jag jobbar, tar hand om barnen och jobbar lite till. Får höra att jag räddar livet på folk, ändrar deras liv, ger dom en livsglöd. Och det tror jag att jag gör. Var har min egen glöd tagit vägen? Varför kan jag inte bli kär igen? Är jag yrkesskadad?

Jag tänkte försöka ta reda på det. Och hitta min glöd igen.