Tiden går fort. Och ändå inte. Vanligtvis kan tid bara rinna genom fingrarna på oss, ibland går tio år som ingenting. För mig har sista tiden gått otroligt långsamt men utan att vara jobbig eller tråkig. Visst har det varit vissa saker som är jobbiga men så är bara livet. Om vi vill uppleva livets djupare mysterium behöver vi öppna våra hjärtan - och när vi lever med ett öppet hjärta gör saker ont. Och det som gör ont berikar livet.
När det gör som ondast beror det på att vi håller fast som hårdast. En insikt som smygit på mig den senaste tiden är att min son skulle ha bättre föräldrar om vi delade på vårdaden om honom. Det innebär att jag ska försöka släppa taget om att ha ensam vårdnad - en process som varit mycket smärtsam. Jag älskar kvällarna med Edvin. Att ligga och mysa med en bok eller bara småprat. Jag älskar att träna med han, lära han trix med våra cirkusgrejer, att träna läsning och matte med honom. Att se vara med honom varje dag och se honom växa till en som har mod att möta världen med ett öppet hjärta.
Och detta ska jag släppa taget om.
Det är oftast bättre för barn att ha bra kontakt med båda sina föräldrar. Nog för att han har "bra" kontakt med sin mamma, men han har inte vardagskontakten. Och framför allt blir jag en bättre, mer närvarande, mer tålmodig pappa när jag har varit själv några dagar. Fast själv kanske inte är rätt ord - när jag har fått ägna mig åt det som är min passion - personlig utveckling, kurser och retreats.
Och nu har jag ju den fantastiska möjligheten eftersom Edvin har en underbar mamma. Men det är ändå smärtsamt.
Samtidigt som jag går genom denna oerhört jobbiga separationsprocess har jag kunnat göra det i hög medveten närvaro. Jag har om och om igen stannat upp och tittat vad som händer inombords. I augusti var jag på en fantastisk kurs och kom hem med en helt ny kropp och en helt ny känsla för livet - och det hjälpte mig inför denna process. Det hjälpte mig att släppa på egot som vill klara av pappa-rollen på egen hand.
Men nu står vi alltså inför det att låta han bo mer hos sin mamma. Vi har precis börjat och det fungerar inget vidare. Han vill vara här, jag vill ha honom här.. Men redan nu i vecka ska han sova hos henne någon natt. I helgen kommer hans vanliga helg hos sin mamma.. så.. Usch gör ont i mig redan nu när jag tänker på att han ska vara där lite längre.. kanske to-må.. Frågor som: har han det verkligen bra där? Är hennes nya snäll mot honom eller ser han mig i Edvin och känner sig hotad av det? Får han uppmärksamheten?
Jag vet att han har det bra där. Oro för sina barn är en förälders lott.
Men jag är iallafall uppmärksam på mig själv. På nuet. Och känner stark kärlek och medkänsla
med världen. Ibland tar mitt humör över för jag är trots allt en passionerad människa.. men jag stärks i min egen utveckling av kunskape att jag blir en bättre medmänniska - och framförallt en bättre pappa - av medveten närvaro i jobbiga situationer.. Jag lär mig ha kvar, lämna utrymme för, och hantera livets svåra känslor.
måndag 19 oktober 2009
måndag 15 juni 2009
En återblick till 90-talet
Återblickar..
Låt andarna komma till tals
Underhållningsfaktor: 4/10
Effekt (insikt): 0/10
Det mest intressanta: likheterna med filmen Excorsisten
Jag är inte helt säker på året, men det var början av -90 talet. Förmodligen 1993. Min underbara moster som med hjälp av häxkurser och beteendevetenskap utvecklats till en stark mentor och hjälpare drog med mig på en seans i Västerås.
I en mörk källarlokal tillhörande en av Västerås större New Age-föreningar skulle seansen pågå. Vi var ett 20-tal människor som var där. Jag hade blivit förvarnad att just det här var en bra seans att gå på då jag inte var så "inne" i tankesättet. Det var min första seans.
Kvinnan som ledde gruppen skulle mest förklara och berätta sin egen historia, ingen kontakt med det överjordiska skulle göras. Men så plötsligt stelnade hon till, fick ett skumt ansiktsuttrck och började prata med en helt annan stämma. Ungefär som jag brukade göra ibland när jag låtsades vara med i filmen Excorsisten. Och likheten var slående: hon hade - där på scen - låtit sin kropp övertas av en ande.
Mina vänner och jag blev så överraskade att vi inte kunde se annat än det humoristiska med situationen, och vi fick fullt upp att försöka hålla igen våra skratt. Excorsisten var trots allt mycket mer trovärdig. Det hela blev pinsamt och idag kommer jag inte ihåg ett ord av vad hon sa. Övriga deltagarens irriterade blickar sitter mer inetsat i minnet. Jag ursäktar mig med att jag bara var 18 år..
Mitt råd: testa seanser och allmänna excorsist-sittningar. Om inte budskapet går hem kan ni alltid roa er med att fundera hur trovärdigt det är och ledarens skådespelarförmågor. Jag söker fortfarande den ultimata seansen. Iförsig har jag bara varit på mindre (inte någon av de mer kända) och ingen jag varit på har varit övertygande: varför inte? Därför att det som seans-ledaren gjort hade vilken trollkonstnär eller bondfångare med intuitiva psykologiska kunskaper kunnat gjort utan andarnas hjälp..
Däremot finns det människor med förmågor.. Även om jag inte varit på seans med dom så jag träffat några personligen.. som kommit med övertygande bevis..
Låt andarna komma till tals
Underhållningsfaktor: 4/10
Effekt (insikt): 0/10
Det mest intressanta: likheterna med filmen Excorsisten
Jag är inte helt säker på året, men det var början av -90 talet. Förmodligen 1993. Min underbara moster som med hjälp av häxkurser och beteendevetenskap utvecklats till en stark mentor och hjälpare drog med mig på en seans i Västerås.
I en mörk källarlokal tillhörande en av Västerås större New Age-föreningar skulle seansen pågå. Vi var ett 20-tal människor som var där. Jag hade blivit förvarnad att just det här var en bra seans att gå på då jag inte var så "inne" i tankesättet. Det var min första seans.
Kvinnan som ledde gruppen skulle mest förklara och berätta sin egen historia, ingen kontakt med det överjordiska skulle göras. Men så plötsligt stelnade hon till, fick ett skumt ansiktsuttrck och började prata med en helt annan stämma. Ungefär som jag brukade göra ibland när jag låtsades vara med i filmen Excorsisten. Och likheten var slående: hon hade - där på scen - låtit sin kropp övertas av en ande.
Mina vänner och jag blev så överraskade att vi inte kunde se annat än det humoristiska med situationen, och vi fick fullt upp att försöka hålla igen våra skratt. Excorsisten var trots allt mycket mer trovärdig. Det hela blev pinsamt och idag kommer jag inte ihåg ett ord av vad hon sa. Övriga deltagarens irriterade blickar sitter mer inetsat i minnet. Jag ursäktar mig med att jag bara var 18 år..
Mitt råd: testa seanser och allmänna excorsist-sittningar. Om inte budskapet går hem kan ni alltid roa er med att fundera hur trovärdigt det är och ledarens skådespelarförmågor. Jag söker fortfarande den ultimata seansen. Iförsig har jag bara varit på mindre (inte någon av de mer kända) och ingen jag varit på har varit övertygande: varför inte? Därför att det som seans-ledaren gjort hade vilken trollkonstnär eller bondfångare med intuitiva psykologiska kunskaper kunnat gjort utan andarnas hjälp..
Däremot finns det människor med förmågor.. Även om jag inte varit på seans med dom så jag träffat några personligen.. som kommit med övertygande bevis..
onsdag 10 juni 2009
Sista kvällen på Yogafestivalen
Sitter just nu i vår stuga i Böde, norra Öland. Klockan är 23.00 och jag får kisa för att se vad jag skriver. Förmodligen är jag rödsprängd i ögonen. Vill inte se min spegelbild. Imorgon förmiddag ger vi oss iväg härifrån mot Västerås.
Senaste dagarn har jag deltagit i
-Expression dance
Roligt, svettigt, närgånget, känsloväckande.. Hur häftigt som helst och får betyg 10 av 10 Svårt att beskriva vad man gör: leker, utforskar kommunikation med kroppen och allt sker som en dans .. alla ni som tycker om att gå och ut och dansa.. för er egen skull:prova sådana här saker.. frigörande dans finns nästan i alla städer.. som puben fast känslan av eufori blir så mycket starkare när det inte finns alkohol med i bilden.. Och för er tjejer finns oftast inte så många killar att ragga på då.. tyvärr.
-Familjekonstellationer
Vi var runt 20 stycken som sitter i en ring, och en frivillig berättar kort om ett familjetrauma. Kan exempelvis vara att det kommit fram att pappan är otrogen mot mamman. Andra frivilliga ställer upp för att representera mamman, pappan, pappans pappa och så vidare. Och det som sedan sker var intressant: en hel familjehistoria nystas fram, och hela historien får en helt annan vinkel. Plötsligt förstår vi varför pappan var otrogen, varför mamman reagerade som hon gjorde. Mycket starka känslor, mycket förlösande och väldigt kärleksfullt. Som metod för att hantera familjeproblem för en individ (tveksam om det fungerar som par-rådgivning), för förståelse får den betyget 7 av 10..
-Chackradans
Som humoristiskt inslag och som en extrem symbol för hippiegenerationens drömdans kanske den har något syfte, men min personliga åsikt.. hmmm, ja, jag gick därifrån efter 30 min.. Betyg 1 av 10..
-"Drama"
Kommer inte ihåg exakt vad dom kallade det för, men det var givande. Uttrycka känslor utan ord, uttrycka ord med kroppen. Här var det också mycket dans och lek.. Tror jag kommer använda presentationsövningarna på någon av mina kurser.. både roligt och gjort på ett sätt som gör att man inte glömmer namnen i första taget. En annan rolig grej var att dansa två och två med en ballong mellan sig.. ballongen fick inte nudda marken och vi fick inte använda händer eller armar.. hehe spännande värre.. Användbarheten ger den betydet 7 av 10.
-Lovedance
Fin musik - live förstås - och en lugn dans med mycket kramar och hålla om. Tur jag hade som råkade hamna i ett led med 90% killar.. hmm.. Nåja det var ju en upplevelse att ha tre stycken 1.90 långa killar som jag höll armarna om i närgången dans. Och det var en liten tröst att dom verkade lite besvärade som jag. Men ändå väldigt mycket ömhet, öppenhet och medmänsklighet. Mysighetsfaktor ger den 7 av 10.
Och imorgon bär det av hem. Bort från alla tomtar i turbaner, hippies med skägg och hemmarullade cigaretter och andra underbara människor. Missanpassade som funnit varandra? Nej, det tror jag inte. Mer att det är många människor som har tänkt ut hur dom vill leva sina liv och som försöker leva så. Dom får höga personliga betyg av mig bara för att dom vägrar leva efter får-skocks-mentaliteten.. ni vet.. Ariel, Kinderägg, välputsade fönster och dammfria hörn.. Supen på fredag, tristessen på måndag..
Festivalen fortsätter någon vecka till, men jag är glad att få komma hem. Hem till min meditationshörna, mina böcker och mina icke-existerande rutiner. Jag vill gräva ned mig och planera MINA kommande kurser.. Och ta mot mina klienter förstås. Har hösten inplanerad: tänker ta mot klienter i Stockholm, Eskilstuna, Gävle och Västerås. Massage, kroppsterapi, Rosen, KBT och rådgivning.. Känns bra att tänka på: bilden jag tänker visualisera är redan klar. Känns också bra att veta att allt kommer rulla på bra.. Tankens Kraft gör livet lättare.
Just ja.. Ett PS finns ju.. Vet att det är några som undrar över om det där med kärleken i mitt liv. Jag tiger dock som muren, med det enda tillägget att det blir förmodligen inte någon yoginna. Dom känns som långt borta från min värld. Underbara, härliga, öppna, en hel del väldigt vackra.. men inte mer än så. Och jag är väldigt väldigt kräsen.. :)
Senaste dagarn har jag deltagit i
-Expression dance
Roligt, svettigt, närgånget, känsloväckande.. Hur häftigt som helst och får betyg 10 av 10 Svårt att beskriva vad man gör: leker, utforskar kommunikation med kroppen och allt sker som en dans .. alla ni som tycker om att gå och ut och dansa.. för er egen skull:prova sådana här saker.. frigörande dans finns nästan i alla städer.. som puben fast känslan av eufori blir så mycket starkare när det inte finns alkohol med i bilden.. Och för er tjejer finns oftast inte så många killar att ragga på då.. tyvärr.
-Familjekonstellationer
Vi var runt 20 stycken som sitter i en ring, och en frivillig berättar kort om ett familjetrauma. Kan exempelvis vara att det kommit fram att pappan är otrogen mot mamman. Andra frivilliga ställer upp för att representera mamman, pappan, pappans pappa och så vidare. Och det som sedan sker var intressant: en hel familjehistoria nystas fram, och hela historien får en helt annan vinkel. Plötsligt förstår vi varför pappan var otrogen, varför mamman reagerade som hon gjorde. Mycket starka känslor, mycket förlösande och väldigt kärleksfullt. Som metod för att hantera familjeproblem för en individ (tveksam om det fungerar som par-rådgivning), för förståelse får den betyget 7 av 10..
-Chackradans
Som humoristiskt inslag och som en extrem symbol för hippiegenerationens drömdans kanske den har något syfte, men min personliga åsikt.. hmmm, ja, jag gick därifrån efter 30 min.. Betyg 1 av 10..
-"Drama"
Kommer inte ihåg exakt vad dom kallade det för, men det var givande. Uttrycka känslor utan ord, uttrycka ord med kroppen. Här var det också mycket dans och lek.. Tror jag kommer använda presentationsövningarna på någon av mina kurser.. både roligt och gjort på ett sätt som gör att man inte glömmer namnen i första taget. En annan rolig grej var att dansa två och två med en ballong mellan sig.. ballongen fick inte nudda marken och vi fick inte använda händer eller armar.. hehe spännande värre.. Användbarheten ger den betydet 7 av 10.
-Lovedance
Fin musik - live förstås - och en lugn dans med mycket kramar och hålla om. Tur jag hade som råkade hamna i ett led med 90% killar.. hmm.. Nåja det var ju en upplevelse att ha tre stycken 1.90 långa killar som jag höll armarna om i närgången dans. Och det var en liten tröst att dom verkade lite besvärade som jag. Men ändå väldigt mycket ömhet, öppenhet och medmänsklighet. Mysighetsfaktor ger den 7 av 10.
Och imorgon bär det av hem. Bort från alla tomtar i turbaner, hippies med skägg och hemmarullade cigaretter och andra underbara människor. Missanpassade som funnit varandra? Nej, det tror jag inte. Mer att det är många människor som har tänkt ut hur dom vill leva sina liv och som försöker leva så. Dom får höga personliga betyg av mig bara för att dom vägrar leva efter får-skocks-mentaliteten.. ni vet.. Ariel, Kinderägg, välputsade fönster och dammfria hörn.. Supen på fredag, tristessen på måndag..
Festivalen fortsätter någon vecka till, men jag är glad att få komma hem. Hem till min meditationshörna, mina böcker och mina icke-existerande rutiner. Jag vill gräva ned mig och planera MINA kommande kurser.. Och ta mot mina klienter förstås. Har hösten inplanerad: tänker ta mot klienter i Stockholm, Eskilstuna, Gävle och Västerås. Massage, kroppsterapi, Rosen, KBT och rådgivning.. Känns bra att tänka på: bilden jag tänker visualisera är redan klar. Känns också bra att veta att allt kommer rulla på bra.. Tankens Kraft gör livet lättare.
Just ja.. Ett PS finns ju.. Vet att det är några som undrar över om det där med kärleken i mitt liv. Jag tiger dock som muren, med det enda tillägget att det blir förmodligen inte någon yoginna. Dom känns som långt borta från min värld. Underbara, härliga, öppna, en hel del väldigt vackra.. men inte mer än så. Och jag är väldigt väldigt kräsen.. :)
söndag 7 juni 2009
Afrikanska trummor, yoga-karate-dans och tomtar
Hela massan av turbanklädda yogisar börjar segmenteras, och jag ser olika grupper. Det finns dom hippa som känner alla lärarna - och kanske är lärare själva - så är det dom som är helt inne i denna värld och älskar allt som har med den att göra.. dom syns ganska tydligt där dom går omkring i full rekvisita: turban, byxor som är så säckiga att John Holmes skulle upplevt dom som luftiga och diverse armband, ringar, halsband. Så har vi dom som är här för första gången: lite nervösa som jag var första dagen.. undrandes om dom där öppna leendena döljer någon fanatisk lära eller kanske en räkning eller två..
Men idag börjar vi alla slappna av. Yogisarna (som finns i var och varannan buske) är bara härliga, spontana, välkomnande.. och lite udda.. Faktum är att det är riktig festival-stämning här: i stort sätt alla är glada och välkomnande. Och det finns inga fanatiska lärosatser. Möjligtvis förutom med att det är glädje och medmänsklighet som gäller. Och i dom områden tycker jag det är ganska okej att vara fanatisk, i meningen med att det finns inga undantag då det är ok att bruka motsatsen.. förutom med vissa typer av perversa brottslingar (.. ni vet.... dom där..) förstås.
Idag började jag dagen med att spela afrikansk trumma. Svårt, roligt och nästan extastiskt när vi alla hållt på en en timme och vi började spela synkront. Alla i olika takter som sammanstrålar var sååå häftigt.. Så jag släntrade iväg till något som kallades Touch Release.. har sett namnet några gånger så jag tänkte det var dags att prova.. det mystiska.. okända.. som förstås var väldigt enkelt och okomplicerat: man gungar klienten på ett vaggande sätt. Mycket avslappnande och bra för att släppa spänningar i muskler och psyke. Har använt metoden de senaste åren som en del i dom kroppsterapeutiska behandlingar jag ger (då måste den ju vara bra, eller hur? Om JAG använder den..). Men det var ändå trevligt och avslappnande.. så jag skruttade iväg på Nia: en dansform som är inspirerad av yoga, karate och balett. Mycket inslag av kroppskännedom, uppmjukande rörelser. Svårt att förklara här - ni får helt enkelt testa.. faktum är att ni måste testa: det var otroligt skönt, och energiskapande..
Summa sumarum så känner jag att jag har en kropp nu. Och värre lär det bli imorgon.
Oavsett om man tycker detta med yogafestival låter skumt eller inte.. ansträng dig att göra något nytt i sommar! Prova något annat. Det ger andra tankar, mer energi och kanske något nytt bra.. du inte tänkt på förut! Gör något nytt!
kram
Men idag börjar vi alla slappna av. Yogisarna (som finns i var och varannan buske) är bara härliga, spontana, välkomnande.. och lite udda.. Faktum är att det är riktig festival-stämning här: i stort sätt alla är glada och välkomnande. Och det finns inga fanatiska lärosatser. Möjligtvis förutom med att det är glädje och medmänsklighet som gäller. Och i dom områden tycker jag det är ganska okej att vara fanatisk, i meningen med att det finns inga undantag då det är ok att bruka motsatsen.. förutom med vissa typer av perversa brottslingar (.. ni vet.... dom där..) förstås.
Idag började jag dagen med att spela afrikansk trumma. Svårt, roligt och nästan extastiskt när vi alla hållt på en en timme och vi började spela synkront. Alla i olika takter som sammanstrålar var sååå häftigt.. Så jag släntrade iväg till något som kallades Touch Release.. har sett namnet några gånger så jag tänkte det var dags att prova.. det mystiska.. okända.. som förstås var väldigt enkelt och okomplicerat: man gungar klienten på ett vaggande sätt. Mycket avslappnande och bra för att släppa spänningar i muskler och psyke. Har använt metoden de senaste åren som en del i dom kroppsterapeutiska behandlingar jag ger (då måste den ju vara bra, eller hur? Om JAG använder den..). Men det var ändå trevligt och avslappnande.. så jag skruttade iväg på Nia: en dansform som är inspirerad av yoga, karate och balett. Mycket inslag av kroppskännedom, uppmjukande rörelser. Svårt att förklara här - ni får helt enkelt testa.. faktum är att ni måste testa: det var otroligt skönt, och energiskapande..
Summa sumarum så känner jag att jag har en kropp nu. Och värre lär det bli imorgon.
Oavsett om man tycker detta med yogafestival låter skumt eller inte.. ansträng dig att göra något nytt i sommar! Prova något annat. Det ger andra tankar, mer energi och kanske något nytt bra.. du inte tänkt på förut! Gör något nytt!
kram
lördag 6 juni 2009
Yogis på loftet?
Yogafestivalen fortsätter och jag tycker mig se yogis överallt. Idag lyssnade jag på en som sa att man kan bota allt (jo,absolut allt) genom att titta rakt in i solen några sekunder (som man utökar varje kväll) precis efter soluppgången eller innan solnedgången. Aids, cancer och svält kunde botas på detta sätt. Ganska intressant att många av lyssnarna log saligt och nickade. Men vem vet.. kanske har han rätt.
Så försökte jag skaka rumpan i takt med afrikanska rytmer. Här stötte jag på andra problem än mitt kritiska tänkande. Faktum är att det var helt omöjligt att få min rumpa att skaka såsom dansledarens gjorde. Den sitter liksom fast för mycket. Men häftiga rytmer och några nya moves gjorde att det hela fick toppbetyg av mig. När var det senast du provade något helt nytt? Gör det igen. Jag tror att vi behöver det, för att väcka oss själva ur vardagens grå bestyr. Eller som dom säger i drömmarnas land i väst: shake that ass!!
Så jag har strosat runt här, pratat med folk - de flesta hälsar vänligt - några ber en sätta sig bredvid dom och träna yoga. En del ser galet upplysta ut, andra bara skrattar. Riktig festivalstämning.. Men mina kära läsare: något tragiskt hände på eftermiddagen! Jag ska erkänna till er, om ni lovar att inte berätta det för någon.. jag upptäckte campingens restaurang.. som, förutom att man fick stå i en två meter lång kö i en halvtimme, hade riktigt goda pizzor. Så jag syndade grovt. Tur att ingen av dom jag bor hos såg mig då, då hade kanske min sovplats varit i farozonen.. Jag har iallafall ätit gott om linser, bönor och groddar i nästan en hel dag.
Mannen som skulle frälsa världen med solstrålar sade dock en sak som fastnade: det är många som svälter idag, många som lider av krig.. men det är ingenting jämfört med hur många som lider psykiskt. Antingen bara lider eller som är psykiskt sjuka. Det är en världsomfattande epedemi. Så rätt han har. Särskilt här i västvärlden.. förutom Japan.. dom toppar också världens främsta självmordsländer ihop med Polen, Sverige och .. hmm tror det var Norge. Att det psykiska lidandet är ett stort problem i västvärlden är nog ingen nyhet.. vad som kanske är en nyhet är att du och jag kan göra något åt det: lära sig mer om KBT.. prata mer om känslor. Öppna oss om hur vi själva mår, så tabun försvinner. Till sist kanske kunskapen har spridit sig så mycket att psykiskt sjuka dom blivit farliga för omgivningen snabbare blir omhändertagna. Grannen ringer kanske psyk, eller kanske till och med kan övertala den sjuke att själv ta sig dig. vi kanske blir bättre på att ta hand om våra ungdomar så problemen inte hinner växa på samma sätt som tonåringen växer..
Jo, något sådant kan jag ju ha som välkomsttal när jag ska ha min efterlängtade kbt kurs i juli.. eller vad tycker ni? Lät det bra?
Så försökte jag skaka rumpan i takt med afrikanska rytmer. Här stötte jag på andra problem än mitt kritiska tänkande. Faktum är att det var helt omöjligt att få min rumpa att skaka såsom dansledarens gjorde. Den sitter liksom fast för mycket. Men häftiga rytmer och några nya moves gjorde att det hela fick toppbetyg av mig. När var det senast du provade något helt nytt? Gör det igen. Jag tror att vi behöver det, för att väcka oss själva ur vardagens grå bestyr. Eller som dom säger i drömmarnas land i väst: shake that ass!!
Så jag har strosat runt här, pratat med folk - de flesta hälsar vänligt - några ber en sätta sig bredvid dom och träna yoga. En del ser galet upplysta ut, andra bara skrattar. Riktig festivalstämning.. Men mina kära läsare: något tragiskt hände på eftermiddagen! Jag ska erkänna till er, om ni lovar att inte berätta det för någon.. jag upptäckte campingens restaurang.. som, förutom att man fick stå i en två meter lång kö i en halvtimme, hade riktigt goda pizzor. Så jag syndade grovt. Tur att ingen av dom jag bor hos såg mig då, då hade kanske min sovplats varit i farozonen.. Jag har iallafall ätit gott om linser, bönor och groddar i nästan en hel dag.
Mannen som skulle frälsa världen med solstrålar sade dock en sak som fastnade: det är många som svälter idag, många som lider av krig.. men det är ingenting jämfört med hur många som lider psykiskt. Antingen bara lider eller som är psykiskt sjuka. Det är en världsomfattande epedemi. Så rätt han har. Särskilt här i västvärlden.. förutom Japan.. dom toppar också världens främsta självmordsländer ihop med Polen, Sverige och .. hmm tror det var Norge. Att det psykiska lidandet är ett stort problem i västvärlden är nog ingen nyhet.. vad som kanske är en nyhet är att du och jag kan göra något åt det: lära sig mer om KBT.. prata mer om känslor. Öppna oss om hur vi själva mår, så tabun försvinner. Till sist kanske kunskapen har spridit sig så mycket att psykiskt sjuka dom blivit farliga för omgivningen snabbare blir omhändertagna. Grannen ringer kanske psyk, eller kanske till och med kan övertala den sjuke att själv ta sig dig. vi kanske blir bättre på att ta hand om våra ungdomar så problemen inte hinner växa på samma sätt som tonåringen växer..
Jo, något sådant kan jag ju ha som välkomsttal när jag ska ha min efterlängtade kbt kurs i juli.. eller vad tycker ni? Lät det bra?
fredag 5 juni 2009
Yoga-Festival
Det är kallt, det regnar och vissa 60-tals dofter kommer ibland smygandes när man går förbi folk (dom ser ut att ha dammat av kläderna från den tiden) som röker hemmarullade cigaretter.. Men folk är också vänliga, glada och samhällsengagerade. Inte sådana som bara sitter och pratar om världens elände, utan som också gör den lilla bit dom själva kan göra. Och många bäckar små..
Minnesbilder jag vill bevara: jag och Edvin (min 7årige son) klämmer in oss i ett proppfullt indiantält och lyssnar på prat, trummor och sång från den sydamerikanska traditionen. Folk runtomkring oss, han sitter i mitt knä med stora och nyfikna ögon..
Några timmar senare lyssnar vi till ett helt underbart band. Dom är inte från denna jord, och det stämmer nog för dom indisk-svenska tonerna blandas till en överjordisk skööön sång. Jag kommer ju aldrig ihåg namn... Men dom hade förstås något indiskt.. omöjligt att stava, omöjligt att komma ihåg. Men Edvin och jag lyssnar och dansar.. Han tycker om det och vi dansar mer än en timme. Då blir han helt plötsligt hungrig och vi går tillbaka till stugan för lite fil och havreringar.
Imorgon har jag tänkt ta tag i min elända fysiska form, och börja med yogapassen.. Mellan varven ska jag sitta i stugan och planera för den extrainsatta KBT kursen i början av juli.. och därefter kursen i Optimalt liv (ska bli såå skönt.. en vecka med tankens kraft, yoga, chigong och mer).. och därefter Rosenretreatet.. där jag kommer göra psykologiska trollkonstnärs-trick.. trolla bort traumatiska minnen, muskelsmärta och en massa jobbiga psykologiska saker.. Hmm ni hör att jag älskar mitt jobb, eller hur? Sitter här - på Öland - mitt i natten - under en exotisk yogafestival - och tänker med längtan på mina kurser..
Kram på er alla!
Minnesbilder jag vill bevara: jag och Edvin (min 7årige son) klämmer in oss i ett proppfullt indiantält och lyssnar på prat, trummor och sång från den sydamerikanska traditionen. Folk runtomkring oss, han sitter i mitt knä med stora och nyfikna ögon..
Några timmar senare lyssnar vi till ett helt underbart band. Dom är inte från denna jord, och det stämmer nog för dom indisk-svenska tonerna blandas till en överjordisk skööön sång. Jag kommer ju aldrig ihåg namn... Men dom hade förstås något indiskt.. omöjligt att stava, omöjligt att komma ihåg. Men Edvin och jag lyssnar och dansar.. Han tycker om det och vi dansar mer än en timme. Då blir han helt plötsligt hungrig och vi går tillbaka till stugan för lite fil och havreringar.
Imorgon har jag tänkt ta tag i min elända fysiska form, och börja med yogapassen.. Mellan varven ska jag sitta i stugan och planera för den extrainsatta KBT kursen i början av juli.. och därefter kursen i Optimalt liv (ska bli såå skönt.. en vecka med tankens kraft, yoga, chigong och mer).. och därefter Rosenretreatet.. där jag kommer göra psykologiska trollkonstnärs-trick.. trolla bort traumatiska minnen, muskelsmärta och en massa jobbiga psykologiska saker.. Hmm ni hör att jag älskar mitt jobb, eller hur? Sitter här - på Öland - mitt i natten - under en exotisk yogafestival - och tänker med längtan på mina kurser..
Kram på er alla!
torsdag 4 juni 2009
Söderut
Mina äventyr på facebook verkar ha löst sig. Förra veckan försvann mitt konto och jag fick beskedet att jag skulle få besked inom en snar framtid varför kontot försvann. Några dagar senare när jag slet med möbler och lådor i dimmig feberyra så började mobilen gå varm. Någon hade tagit över mina älskade grupper och skrev en massa dumheter.. och mitt namn stod kvar som ansvarig... För att göra en lång historia kort så kändes det som världen skulle gå under där jag stod i en trappuppgång med en tjock-teve som vägde minst ett ton.
När jag började återhämtade mig så växte insikten att jag minsan inte tänkte överlåta mina grupper till några Sheike-beundrare.. Så jag satte igång en ny profil, och medan jag ändå höll på tänkte jag att mitt charmtroll till son skulle få en sida. Kanske inte helt koscher, men med tanke på den feedbacken jag fått från grupperna så tror jag att dom behövs. Jag behövs där för att sprida det kognitiva synsättet.
Igår fick jag tillbaka min "gamla" profil, och ett mail från facebook. Jag hade inte gjort förbjuden reklam, inte förtryckt några grupper eller något annat för den delen heller. Dom skrev att jag kanske hade skickat för mycket vanlig mail, och det får man inte göra. (???). Nåja, släpper dom bitarna. Nu har jag iaf flera profiler, men det kan nog vara bra ifall "kapa-grupperna-banditerna" återkommer.
Nu är det semester, och då har det burit iväg till Ölands norra udde på Yoga festival. Åkte 1100 från Västerås och med olika uppehåll och ärenden så kom vi fram 2100. Edvin var pigg som en lärka så vi hann med att besöka en gymnastikhall som var totalt fullproppad med liggande yogi-människor.. och så de klassiska indiantrummorna.. men det var stämningsmättat och indianen (som vissterligen var misstänkt lik en svensk, med blont hår och nysommar-bränna) var ett verkligt proffs.. Känns bra det här - återkommer med mer nyheter här från norra Öland.
När jag började återhämtade mig så växte insikten att jag minsan inte tänkte överlåta mina grupper till några Sheike-beundrare.. Så jag satte igång en ny profil, och medan jag ändå höll på tänkte jag att mitt charmtroll till son skulle få en sida. Kanske inte helt koscher, men med tanke på den feedbacken jag fått från grupperna så tror jag att dom behövs. Jag behövs där för att sprida det kognitiva synsättet.
Igår fick jag tillbaka min "gamla" profil, och ett mail från facebook. Jag hade inte gjort förbjuden reklam, inte förtryckt några grupper eller något annat för den delen heller. Dom skrev att jag kanske hade skickat för mycket vanlig mail, och det får man inte göra. (???). Nåja, släpper dom bitarna. Nu har jag iaf flera profiler, men det kan nog vara bra ifall "kapa-grupperna-banditerna" återkommer.
Nu är det semester, och då har det burit iväg till Ölands norra udde på Yoga festival. Åkte 1100 från Västerås och med olika uppehåll och ärenden så kom vi fram 2100. Edvin var pigg som en lärka så vi hann med att besöka en gymnastikhall som var totalt fullproppad med liggande yogi-människor.. och så de klassiska indiantrummorna.. men det var stämningsmättat och indianen (som vissterligen var misstänkt lik en svensk, med blont hår och nysommar-bränna) var ett verkligt proffs.. Känns bra det här - återkommer med mer nyheter här från norra Öland.
onsdag 27 maj 2009
tungt, tungt
Livet har utmanat mig rejält nu sista dagarna. Håller på att flytta, så har burit mycket, slängt grejer och så vidare.. Så var jag också lite korkad och gick på fest i helgen. Dagen efter börjar jag hosta, och hosta och hosta. Resultatet: förkyld, feber och ändå en massa kvar att bära..
Så flytt och att vara sjuk kanske inte är helt ovanligt, men det är inte lätt. Så hade jag tänkt skaffa trådlöst internet så allt skulle flyta på bra under flytten... det gjorde jag och nu blir jag utloggad var 3:e minut.. Dessutom: och nu kommer gräddet på moset: jag har skapat två grupper på Facebook: "Tankens Kraft" och "Ett lättare liv" - jag älskar dom grupperna. Dom hjälper mig att sitta ned och skriva, och jag får så mycket positiv feedback från människor som blir hjälpta.. Underbart.. var det.. för vips så blev mitt konto avaktiverat i helgen. Vet ej varför. Och när något ligger dött så kommer insekterna fram.. även på facebook. Dom tog över grupperna - ingen aning hur - och ändrar namn och skojar.. men inte så trevligt skoj alls. Och långt ifrån sådant jag står för. Så nu helt plötsligt hade jag 2 grupper med totalt 2100 personer som fick brev med obcena saker och där mitt namn fanns med.. myycket tungt.
Så jag tog en lång promenad på det lokala mini-berget.. strosade i gräset och försökte undvika trampa ihjäl sniglarna som bor där medan jag brottade med känslorna. En god vän ringde men jag varken orkade eller ville prata med henne. Hon fick mig nästan att gråta och jag avskyr att göra det.. speciellt i telefonen. Och där på berget sa det plötsligt krasch under min fotsula: jag hade krossat en snigel! Och medan den vred sig i dödskramper kom mina tårar. Låter som ett vrak och det kanske jag är, men så var min gårdag..
När jag lugnat mig lite dök det upp en god ängel på höger axel: "släpp det Marcus, lägg din energi på positiva saker. Du lär dig av det här". På vänster axel: djävuls-Marcus: "jaja blä blä släpp hit och släpp dit. Leta upp dom och släpp något hårt i huvudet på dom".
Och lilla mini-djävul-jag är ganska stark ibland.. men denna gång fick han mig bara till att ta några extra groggar för att lugna nerverna.. Och nu är det den goda ängeln som styr igen. Jag släpper det, tror jag lärt mig något.. ska ha fler administratörer, och ha extra konton.. Ja, ni läser rätt. Jag vet att man inte får det, men tänker göra det ändå. Dom där som vill roa sig på andras bekostnad för göra det någon annanstans.. inte med mina vänner.
Så här sitter jag nu: sjuk, slutkörd av flytten, utan grupper och med ett krångland internet. Tack Gud för dessa härliga övningar du ger mig. Övningar och utmaingar. Han tyckte väl att jag var redo för det. Gud / universum / vår egen buddha-natur / välden ger oss bara sådant vi klarar av.. och dom förväntar sig att vi ska klara mycket.
Tack för att ni lyssnar..
Leta reda på mig på FB och gå med i dom nya grupperna.. hjälp mig att bygga dom..
kram vänner!
Så flytt och att vara sjuk kanske inte är helt ovanligt, men det är inte lätt. Så hade jag tänkt skaffa trådlöst internet så allt skulle flyta på bra under flytten... det gjorde jag och nu blir jag utloggad var 3:e minut.. Dessutom: och nu kommer gräddet på moset: jag har skapat två grupper på Facebook: "Tankens Kraft" och "Ett lättare liv" - jag älskar dom grupperna. Dom hjälper mig att sitta ned och skriva, och jag får så mycket positiv feedback från människor som blir hjälpta.. Underbart.. var det.. för vips så blev mitt konto avaktiverat i helgen. Vet ej varför. Och när något ligger dött så kommer insekterna fram.. även på facebook. Dom tog över grupperna - ingen aning hur - och ändrar namn och skojar.. men inte så trevligt skoj alls. Och långt ifrån sådant jag står för. Så nu helt plötsligt hade jag 2 grupper med totalt 2100 personer som fick brev med obcena saker och där mitt namn fanns med.. myycket tungt.
Så jag tog en lång promenad på det lokala mini-berget.. strosade i gräset och försökte undvika trampa ihjäl sniglarna som bor där medan jag brottade med känslorna. En god vän ringde men jag varken orkade eller ville prata med henne. Hon fick mig nästan att gråta och jag avskyr att göra det.. speciellt i telefonen. Och där på berget sa det plötsligt krasch under min fotsula: jag hade krossat en snigel! Och medan den vred sig i dödskramper kom mina tårar. Låter som ett vrak och det kanske jag är, men så var min gårdag..
När jag lugnat mig lite dök det upp en god ängel på höger axel: "släpp det Marcus, lägg din energi på positiva saker. Du lär dig av det här". På vänster axel: djävuls-Marcus: "jaja blä blä släpp hit och släpp dit. Leta upp dom och släpp något hårt i huvudet på dom".
Och lilla mini-djävul-jag är ganska stark ibland.. men denna gång fick han mig bara till att ta några extra groggar för att lugna nerverna.. Och nu är det den goda ängeln som styr igen. Jag släpper det, tror jag lärt mig något.. ska ha fler administratörer, och ha extra konton.. Ja, ni läser rätt. Jag vet att man inte får det, men tänker göra det ändå. Dom där som vill roa sig på andras bekostnad för göra det någon annanstans.. inte med mina vänner.
Så här sitter jag nu: sjuk, slutkörd av flytten, utan grupper och med ett krångland internet. Tack Gud för dessa härliga övningar du ger mig. Övningar och utmaingar. Han tyckte väl att jag var redo för det. Gud / universum / vår egen buddha-natur / välden ger oss bara sådant vi klarar av.. och dom förväntar sig att vi ska klara mycket.
Tack för att ni lyssnar..
Leta reda på mig på FB och gå med i dom nya grupperna.. hjälp mig att bygga dom..
kram vänner!
torsdag 21 maj 2009
Sanndrömmar, mardrömmar och nakendrömmar
Jag vaknar 04.00 varje natt. Inte av drömmar eller av någon speciell orsak. Jag bara vaknar. Ofta är jag uppe en liten stund och tittar på någon film eller surfar lite på nätet. Så somnar jag om efter 10-30 minuter. En tycker att det låter jobbigt, men det är det faktiskt inte. Det bara är så.
Men inatt vaknade jag med huvudet fyllt av fashinerande drömmar. Det var några jag kände - inte som jag känner i mitt vakna liv - som skulle gifta sig. Dom hade bestämt det dagen innan, och lät allt övergå till catering mm.. inte behöver man planera något längre tid menade dom, och jag kommer ihåg att jag tyckte det var fashinerande. Ett stort bröllop med många gäster men dom började planera och bestämma mat mm dagen innan. Jag jagade en scorpion i deras bassäng, och försökte sedan klura ut hur jag kunde fylla garagetaket med vatten så det skulle bli en bassäng. Vet ej om jag fick till det eller inte, men så skulle jag helt plötsligt hålla tal på bröllopet och precis när jag började blev jag avbryten för någon tyckte jag var långtråkig. Jag bara flöt med i drömmen, och blev varken ledsen, arg eller generad.
Kan någon vara snäll och tolka den åt mig för jag fattar ingenting!
Så håller jag på att flytta. Tack gode gud för tonåringars starka armar och Q8 lastbilsuthyrning. Nu sitter jag på golvet här i min nästan tomma "gamla" lägenhet. Imorgon har väggarna en annan färg. Har inte bara hunnit med flytten utan har också hunnit lägga in sommarens kurser på facebook: kurserna är minst lika trevliga för mig som för deltagarna.. När jag har sommaren KBT / Tankens kraftkurs så blir jag påmind och inspirerad att arbeta ännu mer med mina tankar.. Så leder jag Optimalt liv - tankens kraft, mindfulness och tid att låta kroppen komma i form med qigong, yoga och massage.. Hmm fast jag får ju ingen massage själv.. det är ju synd, men många av de fysiska övningar och mindfulness kan jag delvis göra själv.. inte alls dumt. Så slutligen då Rosenretreat i början av augusti.. Mindfulness, tanketransformation, kroppsinriktad terapi och regressioner.. Ja, så är min sommar gjord.. förutom på en punkt: ska själv iväg och gå en kurs.. ett yogaretreat. Kan ju inte säga att jag klagar på mitt jobb.. inte ofta iallafall!
Men inatt vaknade jag med huvudet fyllt av fashinerande drömmar. Det var några jag kände - inte som jag känner i mitt vakna liv - som skulle gifta sig. Dom hade bestämt det dagen innan, och lät allt övergå till catering mm.. inte behöver man planera något längre tid menade dom, och jag kommer ihåg att jag tyckte det var fashinerande. Ett stort bröllop med många gäster men dom började planera och bestämma mat mm dagen innan. Jag jagade en scorpion i deras bassäng, och försökte sedan klura ut hur jag kunde fylla garagetaket med vatten så det skulle bli en bassäng. Vet ej om jag fick till det eller inte, men så skulle jag helt plötsligt hålla tal på bröllopet och precis när jag började blev jag avbryten för någon tyckte jag var långtråkig. Jag bara flöt med i drömmen, och blev varken ledsen, arg eller generad.
Kan någon vara snäll och tolka den åt mig för jag fattar ingenting!
Så håller jag på att flytta. Tack gode gud för tonåringars starka armar och Q8 lastbilsuthyrning. Nu sitter jag på golvet här i min nästan tomma "gamla" lägenhet. Imorgon har väggarna en annan färg. Har inte bara hunnit med flytten utan har också hunnit lägga in sommarens kurser på facebook: kurserna är minst lika trevliga för mig som för deltagarna.. När jag har sommaren KBT / Tankens kraftkurs så blir jag påmind och inspirerad att arbeta ännu mer med mina tankar.. Så leder jag Optimalt liv - tankens kraft, mindfulness och tid att låta kroppen komma i form med qigong, yoga och massage.. Hmm fast jag får ju ingen massage själv.. det är ju synd, men många av de fysiska övningar och mindfulness kan jag delvis göra själv.. inte alls dumt. Så slutligen då Rosenretreat i början av augusti.. Mindfulness, tanketransformation, kroppsinriktad terapi och regressioner.. Ja, så är min sommar gjord.. förutom på en punkt: ska själv iväg och gå en kurs.. ett yogaretreat. Kan ju inte säga att jag klagar på mitt jobb.. inte ofta iallafall!
måndag 18 maj 2009
Universala Beställningar
07.35 Tisdag morgon. Var trött sedan helgen och hade nog däckat tiiiidigt i söndags, men en god vän till mig mår inte alls bra. Starka känslor som fort går upp och ned, självmordstankar.. och försök.. Så jag blev uppe i telefon. Det händer sällan, för även när vänner mår dåligt brukar jag koppla på terapeut-jaget och hålla en viss distans. Det är ändå dom själva som måste ta sig ur det. Jag kan erbjuda verktyg men det är dom som ska använda det. Men den här vännen är också en ganska nära släkting.
Allt det här ledde förstås till att jag var helt slut igår. Konstigt nog var känslorna av glädje och välbefinnande höga hela tiden. På kvällen hade jag stark yrsel och frös som en hund, men det tog ändå inte ned mig. Konstigt. Som att vara förälskad. Men jag lutar åt att det handlar om dom övningar jag lärde ut - och tränade på själv - i helgens kurs i Rosenberöring . En övning där man tar fram positiva minnen och förstärker dom. Får dom att sprida sig i de kognitiva neurala nätverken i hjärnan. Kanske ska döpa om dom till "förälskelse-övningen". Trots bra humör somnade jag 18.00, sov 2 tim, väcktes av min son Edvin som tyckte det fick vara nog nu.. Men fortsatte sova lite senare när jag gett honom mat, kärlek och en godnattsaga..
Så nu är jag pigg och glad. Känner en stark lust att ta tag i min fysiska form.. Just nu är det för mycket rundande kanter. Som jag skrev tidigare har jag periodvis visualiserat mig en bättre form och mer energi, men det har varit väldigt sporadiskt. Hela mitt jag har inte varit med i det projektet.. men nu känns det kraftfullt. Så jag har börjat dagen med en nyttig kalorisnål frukost (hade en sådan där måltids-ersättnings-grej hemma), ska göra mina armhävningar nu.. och har förstås gjort en beställning från universum.. tycker att mitt undermedvetna kan underlätta för mig och försöker skapa en förväntan på att vilja träna, äta rätt.. Om det lyckas startar en kedjereaktion, omedveten självuppfyllande profetia.. Det får jag förklara mer senare.
Men summa summarum: ingen diet, inga viktväktare och inget annat "yttre" utan jag ska bara repetera en inre bild av mig själv när jag tränar, är i form och äter bra. Så får vi se hur detta går.. hur länge inspirationen håller i sig!
Vad kan jag säga.. livet känns jävligt bra!
Allt det här ledde förstås till att jag var helt slut igår. Konstigt nog var känslorna av glädje och välbefinnande höga hela tiden. På kvällen hade jag stark yrsel och frös som en hund, men det tog ändå inte ned mig. Konstigt. Som att vara förälskad. Men jag lutar åt att det handlar om dom övningar jag lärde ut - och tränade på själv - i helgens kurs i Rosenberöring . En övning där man tar fram positiva minnen och förstärker dom. Får dom att sprida sig i de kognitiva neurala nätverken i hjärnan. Kanske ska döpa om dom till "förälskelse-övningen". Trots bra humör somnade jag 18.00, sov 2 tim, väcktes av min son Edvin som tyckte det fick vara nog nu.. Men fortsatte sova lite senare när jag gett honom mat, kärlek och en godnattsaga..
Så nu är jag pigg och glad. Känner en stark lust att ta tag i min fysiska form.. Just nu är det för mycket rundande kanter. Som jag skrev tidigare har jag periodvis visualiserat mig en bättre form och mer energi, men det har varit väldigt sporadiskt. Hela mitt jag har inte varit med i det projektet.. men nu känns det kraftfullt. Så jag har börjat dagen med en nyttig kalorisnål frukost (hade en sådan där måltids-ersättnings-grej hemma), ska göra mina armhävningar nu.. och har förstås gjort en beställning från universum.. tycker att mitt undermedvetna kan underlätta för mig och försöker skapa en förväntan på att vilja träna, äta rätt.. Om det lyckas startar en kedjereaktion, omedveten självuppfyllande profetia.. Det får jag förklara mer senare.
Men summa summarum: ingen diet, inga viktväktare och inget annat "yttre" utan jag ska bara repetera en inre bild av mig själv när jag tränar, är i form och äter bra. Så får vi se hur detta går.. hur länge inspirationen håller i sig!
Vad kan jag säga.. livet känns jävligt bra!
söndag 17 maj 2009
En KBT vecka
Så var det gjort. En maratonvecka med först 5 dagars undervisning av KognitivBeteendeTerapi. Intensivt, personligt, egen utveckling som går hand i hand med utveckling av terapeutiska färdigheter. Det var en perfekt grupp med människor med olika bakgrund, olika kunskaper och olika inre sanningar. Då blir det bra dynamik, bra inlärning och .. ja.. allt blir bra.
Något nytt hände denna gång. Återigen hade jag bjudit in flera långväga gäster att bo hos mig. Det är spännande att komma folk så nära under en vecka. Men denna gång hände något mer. Jag kom närmare dom alla än jag gjort tidigare. Dom brukar alltid ha en bra gemenskap och det blir många tårar när dom skiljs åt. Band skapas som varar livet ut. Men denna gången kände jag mig delaktig i gemenskapen. Kan det vara så att min visualisering på den fronten gett resultat? Jag har visualiserat mer pengar och fått det. Mer resor och fått det. Mer kunder och fler som läser mina små kbt-brev.. och fått det. Men vänner har jag visualieserat lika spontant och oregelbundet som att jag ska träna och ta bättre hand om mig själv. Men där har också samma känsla funnits. En känsla eller en tanke som undrar: vill du verkligen det Marcus? Vill du verkligen ha mer nära relationer med vänner? Du har ju klarat dig bra förut? Vill du verkligen ta bättre hand om dig? Är livet värt att dra ut på eller ska vi slänga oss utför branten utan bromsar och njuta av färden?
För mig har det funnits frågetecken. Myten om att ju längre man lever desto lyckligare är man.. är något jag inte köpt än. Men den gemenskapen som funnits i veckan har inneburit en lycka. Att vara nära utan att det är sexuellt. Att bara slappna av på insida och utsida och vara. Och ja, jag har kunnat gjort det, fastän jag varit deras lärare dagtid.
Det är som forskningen säger: lycka kommer av mening, social gemenskap, att röra på sig då och då och vara aktiv. Inte från stora rikedomar, häftiga upplevelser då och då eller karriär. Det är en illusion. Något samhället vill att vi ska tro, för det får dom ekonomiska kugghjulen att rulla på smidigare.
Höjdpunkten var torsdagskvällen. Dom lagade Thaigryta (grönsaker, kyckling, cocosmjölk och sådan där röd het röra från liten burk) och bjöd på vin. Jag bjöd på shots med Baleys och Sambuca. Sådan där som man häller i Sambuca (söt, stark lakritssmak) först och sedan Baleys med en sked så det inte blandas. Riktigt trevligt med många bra samtal.
Men maratonveckan var inte över på fredag utan helgen fortsatte med Rosenberöring. Ännu en grupp, mindfulness, livstema, djupgående analys av psykets dunkla vrår och så beröring som hjälper till att slappna av och öppna upp. Härlig stämning och en hel del mystik. Vad hittar vi när man gräver djupt? Jag fick själv tillfälle att öva tanketransformation och det gav mig en hel del energi.
En undring jag fick med mig från veckan.. Behöver man en partner och den sortens kärlek när man får i massor av vänner OCH har en bra gemenskap? Jag är inte helt säker på den saken. Men åt andra sidan fick jag väldigt mycket härlig bekräftelse och omtanke och det får man ju inte alltid av sina vänner..
Så planeras det redan för en ny KBT vecka i juli.. en extra - det gillar jag.
Önskar er alla en riktigt bra vecka!!
Något nytt hände denna gång. Återigen hade jag bjudit in flera långväga gäster att bo hos mig. Det är spännande att komma folk så nära under en vecka. Men denna gång hände något mer. Jag kom närmare dom alla än jag gjort tidigare. Dom brukar alltid ha en bra gemenskap och det blir många tårar när dom skiljs åt. Band skapas som varar livet ut. Men denna gången kände jag mig delaktig i gemenskapen. Kan det vara så att min visualisering på den fronten gett resultat? Jag har visualiserat mer pengar och fått det. Mer resor och fått det. Mer kunder och fler som läser mina små kbt-brev.. och fått det. Men vänner har jag visualieserat lika spontant och oregelbundet som att jag ska träna och ta bättre hand om mig själv. Men där har också samma känsla funnits. En känsla eller en tanke som undrar: vill du verkligen det Marcus? Vill du verkligen ha mer nära relationer med vänner? Du har ju klarat dig bra förut? Vill du verkligen ta bättre hand om dig? Är livet värt att dra ut på eller ska vi slänga oss utför branten utan bromsar och njuta av färden?
För mig har det funnits frågetecken. Myten om att ju längre man lever desto lyckligare är man.. är något jag inte köpt än. Men den gemenskapen som funnits i veckan har inneburit en lycka. Att vara nära utan att det är sexuellt. Att bara slappna av på insida och utsida och vara. Och ja, jag har kunnat gjort det, fastän jag varit deras lärare dagtid.
Det är som forskningen säger: lycka kommer av mening, social gemenskap, att röra på sig då och då och vara aktiv. Inte från stora rikedomar, häftiga upplevelser då och då eller karriär. Det är en illusion. Något samhället vill att vi ska tro, för det får dom ekonomiska kugghjulen att rulla på smidigare.
Höjdpunkten var torsdagskvällen. Dom lagade Thaigryta (grönsaker, kyckling, cocosmjölk och sådan där röd het röra från liten burk) och bjöd på vin. Jag bjöd på shots med Baleys och Sambuca. Sådan där som man häller i Sambuca (söt, stark lakritssmak) först och sedan Baleys med en sked så det inte blandas. Riktigt trevligt med många bra samtal.
Men maratonveckan var inte över på fredag utan helgen fortsatte med Rosenberöring. Ännu en grupp, mindfulness, livstema, djupgående analys av psykets dunkla vrår och så beröring som hjälper till att slappna av och öppna upp. Härlig stämning och en hel del mystik. Vad hittar vi när man gräver djupt? Jag fick själv tillfälle att öva tanketransformation och det gav mig en hel del energi.
En undring jag fick med mig från veckan.. Behöver man en partner och den sortens kärlek när man får i massor av vänner OCH har en bra gemenskap? Jag är inte helt säker på den saken. Men åt andra sidan fick jag väldigt mycket härlig bekräftelse och omtanke och det får man ju inte alltid av sina vänner..
Så planeras det redan för en ny KBT vecka i juli.. en extra - det gillar jag.
Önskar er alla en riktigt bra vecka!!
måndag 11 maj 2009
Kurs i KognitivBeteendeTerapi
Första dagen på min 5dagarskurs i KBT. Och första grundkursen i den nya lokalen som bööörjar se ganska ok ut. Nästan som en riktig kurslokal. Efter några timmars prat om tankens kraft, målfokusering och kbt-tekniker lyckas jag inspirera mig själv.. Förhoppsningvis några till. Joo jag tror det. Men jag hade kul iallafall och glada tillrop hördes när deltagare fick aha-upplevelser. Jag älskar verkligen mitt jobb. Det må vara ett slit när man är egen företagare - en månad av lite energi märks inte i plånbok när du är anställd, men som egen.. ja då blir det vatten och bröd. Kanske lite ärtsoppa om du haft bra månader och lagt undan. Nu går det väl ingen nöd på mig, men även om det skulle göra det.. så är det värt dom där minerna när folk börjar förstå att dom faktiskt kan få vad dom drömmer om.
Ingen sådan där pyramidspelsmiljonärgrej, eller nätverksmarknadsföring som man visserligen kan göra myycket pengar på men där dom nästan alltid får det att låta enkelt.. som om kunderna skulle komma springande.. Ingen lotto med obefintliga chanser att vinna, ingen frälsningslära.. Bara vetenskaplig kognitiv psykologi som kan ge oss väldigt väldigt mycket av vad vi vill ha. Inte allt. Men det är som en lott där man vinner 8 av 10 gånger. Därför att vi formar vår värld med tanken.
Även fast jag har mycket i mitt liv som inte är som jag vill det.. så vet jag att det handlar om mina föreställningar. Det är jag som skapat både dom bra och dåliga sakerna i mitt liv. . Tja det mesta av det. Att sinnesstämningen sjunker på grund av kemiska aspekter kan jag fan inte göra mycket åt, men hur jag hanterar det.. och det har ändå gett mig så mycket. Men summa kardemumma är att jag ser vad jag gör, och vet hur jag ska göra något åt det.. resten är ju mitt val, eller hur?
Nu ska jag ta mig i kragen och visualisera det jag brukar vara dålig på.. kärlek, härliga relationer och att stanna kvar i dom känslor jag tycker är som jobbigast. Varför är jag dålig på det? Ja du.. kära läsare.. det är en sak mellan mig och min icke-existerande terapeut..men du kanske kan klura ut det.
Ingen sådan där pyramidspelsmiljonärgrej, eller nätverksmarknadsföring som man visserligen kan göra myycket pengar på men där dom nästan alltid får det att låta enkelt.. som om kunderna skulle komma springande.. Ingen lotto med obefintliga chanser att vinna, ingen frälsningslära.. Bara vetenskaplig kognitiv psykologi som kan ge oss väldigt väldigt mycket av vad vi vill ha. Inte allt. Men det är som en lott där man vinner 8 av 10 gånger. Därför att vi formar vår värld med tanken.
Även fast jag har mycket i mitt liv som inte är som jag vill det.. så vet jag att det handlar om mina föreställningar. Det är jag som skapat både dom bra och dåliga sakerna i mitt liv. . Tja det mesta av det. Att sinnesstämningen sjunker på grund av kemiska aspekter kan jag fan inte göra mycket åt, men hur jag hanterar det.. och det har ändå gett mig så mycket. Men summa kardemumma är att jag ser vad jag gör, och vet hur jag ska göra något åt det.. resten är ju mitt val, eller hur?
Nu ska jag ta mig i kragen och visualisera det jag brukar vara dålig på.. kärlek, härliga relationer och att stanna kvar i dom känslor jag tycker är som jobbigast. Varför är jag dålig på det? Ja du.. kära läsare.. det är en sak mellan mig och min icke-existerande terapeut..men du kanske kan klura ut det.
söndag 10 maj 2009
Ont i håret
Ute på krogen: redbull & absolut vodka, cider och bjuder förstås kompisarna. Resultatet är grymt ont i håret idag. Hade inga värktabletter hemma heller. Tänker jag är en dålig förebild för mina elever. Jag ska ju tillämpa tankens kraft.. men en annan del av mig säger: vaddå du visar ju att du är en vanliga människa precis som dom? Ja. Så fortsätter det så.
Ska lägga mig på min spikmatta och visualisera glädje, fina relationer och upplevelser.. Skapa mig mer av sådant jag vill ha. Inte skapa mig mer ont i håret. När man visualiserar påverkar man sitt eget undermedvetna. Det gör vi ju hela tiden eftersom vi har tankar (medvetna eller omedvetna) hela tiden. Men med visualisering kan vi välja vad vi vill fylla våra liv med. Vi alla har ju olika mycket att brottas med.. rester från föräldrars kritik och fylleslagsmål.. Neurologiska hinder. Jag har en del neurologiska problem.. Liknande ADHD. Men det tänker jag inte ta nu. Kan inte vara bakis och tänka på mitt handikapp. Någon motta från det vara.
Imorgon ska jag leda KBT-kurs. Spännande, spännande, spännande..
Ska lägga mig på min spikmatta och visualisera glädje, fina relationer och upplevelser.. Skapa mig mer av sådant jag vill ha. Inte skapa mig mer ont i håret. När man visualiserar påverkar man sitt eget undermedvetna. Det gör vi ju hela tiden eftersom vi har tankar (medvetna eller omedvetna) hela tiden. Men med visualisering kan vi välja vad vi vill fylla våra liv med. Vi alla har ju olika mycket att brottas med.. rester från föräldrars kritik och fylleslagsmål.. Neurologiska hinder. Jag har en del neurologiska problem.. Liknande ADHD. Men det tänker jag inte ta nu. Kan inte vara bakis och tänka på mitt handikapp. Någon motta från det vara.
Imorgon ska jag leda KBT-kurs. Spännande, spännande, spännande..
fredag 8 maj 2009
Halv fem och fredag eftermiddag. Varit hemma idag med sjuk son, ska göra mig i ordning för att hämta dottern. Min barnhelg. Trots att lägenheten ser bättre ut än på länge är det bästa ordet för att beskriva den: kaos. Dålig på att plocka undan efter mig och ska flytta. Dubbelt kaos. Att dagarna varit fulla med möten och kvällarna ägnats åt individuell handledning av blivande terapeuter, samt en och annan terapisession över telefon. Givande, men vart har mitt liv tagit vägen? Eller vänta.. kanske aldrig haft något liv..
Jag är bra på att hjälpa andra. Vet att det är många som säger det och det dom flesta menar är att dom är bra på att ge råd. Råd hjälper sällan. Har inte du fått en miljon råd om att sluta röka, lyssna bättre, byta jobb, byta partner, studera mer eller idrotta mer? Alla har fått det - man gör det nästan aldrig - och ändå tror folk att råd fungerar. Som terapeut ställer jag frågor. Och jag är bra på det. Det innebär inte att man är bra på att hjälpa sig själv. Även doktorer blir sjuka. Terapeuter har kriser.
Karriären går bra, barnen mår bra och fungerar bra i skolan. Mitt privatliv är en katastrof. Jag jobbar, tar hand om barnen och jobbar lite till. Får höra att jag räddar livet på folk, ändrar deras liv, ger dom en livsglöd. Och det tror jag att jag gör. Var har min egen glöd tagit vägen? Varför kan jag inte bli kär igen? Är jag yrkesskadad?
Jag tänkte försöka ta reda på det. Och hitta min glöd igen.
Jag är bra på att hjälpa andra. Vet att det är många som säger det och det dom flesta menar är att dom är bra på att ge råd. Råd hjälper sällan. Har inte du fått en miljon råd om att sluta röka, lyssna bättre, byta jobb, byta partner, studera mer eller idrotta mer? Alla har fått det - man gör det nästan aldrig - och ändå tror folk att råd fungerar. Som terapeut ställer jag frågor. Och jag är bra på det. Det innebär inte att man är bra på att hjälpa sig själv. Även doktorer blir sjuka. Terapeuter har kriser.
Karriären går bra, barnen mår bra och fungerar bra i skolan. Mitt privatliv är en katastrof. Jag jobbar, tar hand om barnen och jobbar lite till. Får höra att jag räddar livet på folk, ändrar deras liv, ger dom en livsglöd. Och det tror jag att jag gör. Var har min egen glöd tagit vägen? Varför kan jag inte bli kär igen? Är jag yrkesskadad?
Jag tänkte försöka ta reda på det. Och hitta min glöd igen.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
