En KBT vecka

Så var det gjort. En maratonvecka med först 5 dagars undervisning av KognitivBeteendeTerapi. Intensivt, personligt, egen utveckling som går hand i hand med utveckling av terapeutiska färdigheter. Det var en perfekt grupp med människor med olika bakgrund, olika kunskaper och olika inre sanningar. Då blir det bra dynamik, bra inlärning och .. ja.. allt blir bra.

Något nytt hände denna gång. Återigen hade jag bjudit in flera långväga gäster att bo hos mig. Det är spännande att komma folk så nära under en vecka. Men denna gång hände något mer. Jag kom närmare dom alla än jag gjort tidigare. Dom brukar alltid ha en bra gemenskap och det blir många tårar när dom skiljs åt. Band skapas som varar livet ut. Men denna gången kände jag mig delaktig i gemenskapen. Kan det vara så att min visualisering på den fronten gett resultat? Jag har visualiserat mer pengar och fått det. Mer resor och fått det. Mer kunder och fler som läser mina små kbt-brev.. och fått det. Men vänner har jag visualieserat lika spontant och oregelbundet som att jag ska träna och ta bättre hand om mig själv. Men där har också samma känsla funnits. En känsla eller en tanke som undrar: vill du verkligen det Marcus? Vill du verkligen ha mer nära relationer med vänner? Du har ju klarat dig bra förut? Vill du verkligen ta bättre hand om dig? Är livet värt att dra ut på eller ska vi slänga oss utför branten utan bromsar och njuta av färden?
För mig har det funnits frågetecken. Myten om att ju längre man lever desto lyckligare är man.. är något jag inte köpt än. Men den gemenskapen som funnits i veckan har inneburit en lycka. Att vara nära utan att det är sexuellt. Att bara slappna av på insida och utsida och vara. Och ja, jag har kunnat gjort det, fastän jag varit deras lärare dagtid.

Det är som forskningen säger: lycka kommer av mening, social gemenskap, att röra på sig då och då och vara aktiv. Inte från stora rikedomar, häftiga upplevelser då och då eller karriär. Det är en illusion. Något samhället vill att vi ska tro, för det får dom ekonomiska kugghjulen att rulla på smidigare.

Höjdpunkten var torsdagskvällen. Dom lagade Thaigryta (grönsaker, kyckling, cocosmjölk och sådan där röd het röra från liten burk) och bjöd på vin. Jag bjöd på shots med Baleys och Sambuca. Sådan där som man häller i Sambuca (söt, stark lakritssmak) först och sedan Baleys med en sked så det inte blandas. Riktigt trevligt med många bra samtal.

Men maratonveckan var inte över på fredag utan helgen fortsatte med Rosenberöring. Ännu en grupp, mindfulness, livstema, djupgående analys av psykets dunkla vrår och så beröring som hjälper till att slappna av och öppna upp. Härlig stämning och en hel del mystik. Vad hittar vi när man gräver djupt? Jag fick själv tillfälle att öva tanketransformation och det gav mig en hel del energi.

En undring jag fick med mig från veckan.. Behöver man en partner och den sortens kärlek när man får i massor av vänner OCH har en bra gemenskap? Jag är inte helt säker på den saken. Men åt andra sidan fick jag väldigt mycket härlig bekräftelse och omtanke och det får man ju inte alltid av sina vänner..

Så planeras det redan för en ny KBT vecka i juli.. en extra - det gillar jag.

Önskar er alla en riktigt bra vecka!!